Halva året gick

Drygt halva året har gått, nästan halva sommaren. Jag är absolut inte halvklar med det mesta.

Jag har samlat på stunder och tillfällen jag tänkt skriva något om på bloggen, men det blir aldrig av. Det är ju lättare att försöka bli klar med något av de där projekten, eller lägga sig i soffan en stund…

Men nu kommer det en snabb lägesrapport i alla fall:

Vi har dränerat, tänkte det var lika bra att ha det gjort. Så kan vi fixa trädgården på riktigt sen. Så nu lever vi lite white-trash under tiden...
Vi har dränerat, tänkte det var lika bra att ha det gjort. Så kan vi fixa trädgården på riktigt sen. Så nu lever vi lite white-trash under tiden…
Dräneringen gjorde att den där märkliga nedsänkta fyrkanten försvann (mer detaljer kommer senare).
Dräneringen gjorde att den där märkliga nedsänkta fyrkanten försvann (mer detaljer kommer senare).
Jag tänkte jag skulle odla kronärtskocka, men något gick snett och plantorna slutade växa. Tänkbara orsaker får utredas så det funkar bättre nästa år.
Jag tänkte jag skulle odla kronärtskocka, men något gick snett och plantorna slutade växa. Tänkbara orsaker får utredas så det funkar bättre nästa år.
Ett försök att odla enligt "tre systrar"-tänket som det pratades om på P1 i våras. Samodla majs, bönor, samt pumpa. Gick så där för mig, men majsen verkar bli fin i alla fall.
Ett försök att odla enligt “tre systrar”-tänket som det pratades om på P1 i våras. Samodla majs, bönor, samt pumpa. Gick så där för mig, men majsen verkar bli fin i alla fall.
Till nästa år ska jag verkligen ta tag i jordgubbslandet (det sorgliga rafset till höger  i bild), och köpa nät. Fåglar är ett otyg ibland.
Till nästa år ska jag verkligen ta tag i jordgubbslandet (det sorgliga rafset till höger i bild), och köpa nät. Fåglar är ett otyg ibland.
Stormen Sven eller vem det var slet bort takpappen i höstas, helgen efter köpte vi takpapp och allt annat som kan tänkas behövas för att fixa till det. Fortfarande ogjort.
Stormen Sven eller vem det var slet bort takpappen i höstas, helgen efter köpte vi takpapp och allt annat som kan tänkas behövas för att fixa till det. Fortfarande ogjort.
Att lägga plattor återstår också, inte högst prio, men lite småmysigt att jobba sig framåt.
Att lägga plattor återstår också, inte högst prio, men lite småmysigt att jobba sig framåt.
Den här halvan av trädgårdslandet ser faktiskt ganska trevlig ut, och salladen har funkat riktigt bra.
Den här halvan av trädgårdslandet ser faktiskt ganska trevlig ut, och salladen har funkat riktigt bra.
Finfina tomatplantor och det har faktiskt blivit några att äta redan.
Finfina tomatplantor och det har faktiskt blivit några att äta redan.
Så snart staketsektionerna kommer ska vi sätta upp den sista biten, bygga in soptunnorna, och få ordning på gräset. Förhoppningsvis snart.
Så snart staketsektionerna kommer ska vi sätta upp den sista biten, bygga in soptunnorna, och få ordning på gräset. Förhoppningsvis snart.

Utöver det så håller vi på och renovera ett gammalt trädgårdsbord (Grythyttan?), men det får bli en annan gång. Stay with me.

Bråda tider

Läste några rader i Herr Wilkinsons favoritgrönsaker om att odla potatis och blev direkt lite bitter
över att han nämner sin barndomsvana av inte mindre än TRE odlingssäsonger. Inte konstigt man är lite stressad (in a good way) av allt trädgårdsfixande som ska skötas i dessa dagar.

European Leader of Gold eller något liknande heter den här rabarben. Snart är det paj!
Något man inte behöver “stressa” med är perennerna som troget tittar upp ändå – European Leader of Gold eller något liknande heter den här rabarben. Snart är det paj!

Småplantor drivs upp från frön, något som väl egentligen inte är nödvändigt eftersom man kan köpa på plantskolor. Men det är ändå roligt att följa de små liven, och jag tänker mig att O framöver kommer fatta grejen med det – just nu visar han störst intresse för att spraya loss med vattensprutan.

Hur som, det går faktiskt ganska bra ändå. Det har klippts äppelträd, det har sågats ner gamla halvdöda buskar, och jag har fått ner såväl salladsfröer som en del rotsaker så som morötter, rädisor och palsternacka.

Här samodlas det sallad (ruccolan kom upp efter bara några dagar).
Här samodlas det sallad (ruccolan kom upp efter bara några dagar).

Potatis från frö

För den som inte vet är potatisen släkt med tomaten, och en del potatissorter bildar faktiskt små tomatlika frukter som kallas potatisÄPPLE. Frukten är grön, har en miljon små slemmiga fröer (tänk tomat, men mindre och miljoner), samt är – som allt annat grönt hos potatisen – GIFTIGA!

Här är den, potatisen.
Här är den, potatisen.

Men man kan sätta fröerna förstås, och de ger upphov till nya potatissorter. Äldre sorter verkar roligare då deras genuppsättning borgar för mer variation, men jag håller till godo med min smala sak och hoppas den bibehåller sin relativa resistens mot sjukdomar i alla fall.

Värt att notera är att plantan från frö så långt är väldigt mycket klenare än en saftig grodd från en hederlig sättpotatis.

Kompostanläggning

Då och då under de tre år jag haft trädgården utbrister jag frustrerat något om att hade jag/trädgården bara en kompost att lägga kvistar och ogräs i hade allting varit lättare. Riktigt så dramatisk effekt blir det nog inte, men jag har ändå stora förhoppningar på projektet som inleddes i helgen. Nämligen att göra en kompost eller flera.

DSC00598En anledning till att det dröjt är att jag tänkt stort från början och menat att “jag måste” mura en tre-fackskompost med leca-block, annars blir det liksom inte bra. Men sen vaknade skrotnissen i mig när jag hittade stålnät som tillsammans med några buntband skulle göra jobbet väldigt mycket enklare.

Riktigt så lätt är det förstås inte till slut. Vi ska lägga dränering runt huset om ett tag, så då måste vi riva vår altan, den var belagd med stora betongplattor (platsgjutna), så de tänker jag förstås återanvända de med. Tre komposter ska placeras in i en L-form, och för att få till det måste gammalt ris flyttas, delar av större buskar tas ner, plattorna ska läggas runt om, och sen städning på det.

I helgen kom första kompostburen på plats, jag räknar med att resten kommer ta ett tag. Fortsättning följer…

Winter is coming

Kanske är lite tveksamt hur mycket förberedelser som behövs egentligen, men det känns ändå bra att ta en sväng i trädgården och kolla av inför kylan som ska kommer ner över hela landet – utom Skåne.

Nu har vi klätt in rosor och magnolian i fiberväv, hängt upp talgbollar till fåglarna, fyllt på frösilon och hittat anvädning för den gamla julgranen.

Jag tänker att det bara måste vara bra att klippa ner den och använda grenarna för att skydda optimistiska vårlökar som redan sig halvvägs till månen i jakt på sol och värme.

Håll tummarna för att det fungerar (om det alls behövdes), för jag räknar med blomsterprakt under magnolian denna vår.

SavedPicture-2014112122920.jpg

Vart är vintern?

Med halva Sverige utan snö och bara några enstaka frostnätter i slutet av 2013 är det förstås ganska grönt och frodigt i en sydskånsk trädgård. Det går fortfarande att gå ut och plocka ihop mangold och grönkålen sätter nya små skott (inte utan att jag ångrar att jag inte satte lite asiatiska sallader).

WP_001371 WP_001372Annars är det ju hög tid att börja planera mer i detalj för odlingsåret som kommer och fundera på vilka fröer som behöver köpas in.

WP_001370 WP_001369Tills dess fortsätter jag plocka äpplen direkt från trädet och tänker att det nog är dags att göra den där omgången äppelmos som jag funderat på hela hösten. För snart kommer väl kylan…

WP_001375

Solrosor

Lärdom av årets solrosplantering är att det ska odlas fler nästa år, och mer som en flock. För de är i stort sett alltid fina, enda undantaget så långt är i dokumentären Vårt dagliga bröd.

Lagom höstigt blir det med en grep i backen.
Lagom höstigt blir det med en hög löv och en grep i backen.
Fint, fint, fint!
Fint, fint, fint!

Fick nyligen lära mig att jordärtskockan är en form av solrosor, och som av en händelse står de här sida vid sida.

Inte lika-som-bär, men lika...
Inte lika-som-bär, men lika… (de små blommorna är alltså jordärtskockan)

Höstharvande

Igår var det nära nog sommarvarmt, idag mer friskt och höstlikt. En dag som spenderades såväl på Plantagen som ute i trädgården.

Hela familjen var involverad. O gjorde diverse busstreck som att dricka vatten ur en gammal blomkruka och troligen snodde han även åt sig ett och annat hallon (han äter nogsamt upp alla som mognar).

Vi andra fick styrt och ställt lite för att få trädgården ännu lite finare.

I väntan på en mer ambitiös kompost fick det bli en nätvariant.
I väntan på en mer ambitiös kompost fick det bli en nätvariant.
L pimpade trappan med såväl ljung som lite kålväxter. Stiligt!
L pimpade trappan med såväl ljung som lite kålväxter. Stiligt!

 

När ska häcken klippas undrade jag

Under en fika med de nyinflyttade grannarna kom det på tal att de informerats om att de helst skulle klippa häcken till midsommar. Informerats som i att de blev tillsagda att det var vad som förväntades av folk här i kvarteret.

Vi har inte klippt några buskar (och knappt häckar heller) under de två år vi bott här, så jag ställde mig så klart frågan om varför man borde det (mer än att bevara grannsämjan då), och även när man egentligen bör klippa sin häck.

Svaret har att göra med hur tätväxande häck man vill ha. Häcken kan klippas lite när som under sommaren eftersom tillväxten då är i gång. Gör man det tidigt (dit räknas midsommar) ska man helst klippa häcken en gång till på sensommaren. Bäst verkar det vara att vänta till andra halvan av juli.

Men man vill heller inte klippa häcken för sent. Anledningen är nu att klippningen stimulerar till nya skott, och dessa behöver tuffa till sig lite inför den bistra vintern som väntar.

Min tanke om att man mest gjorde det för att ha det prydligt till midsommarhelgen hade alltså inte så mycket med saken att göra.